God morgon! Nu hade jag tänk och berätta om den där händelsen som hände mej, Beata och Kelsea. Okej det började med att vi skulle ha långsegling, vi 3 fick åka 2 krona som vi aldrig hade seglat förut. Men det skullle nog gå bra. Så vi åkte ut själva i båten. VI kapsejsade en gång, men det gick bra för LC kom direkt och räddade oss, och så började vi segla igen iskalla.
Sen stannade vi på en ö, åt lunch. Och seglade ut igen för att åka till en annan ö för att äta middag. Vi begav oss ut i havet. På vägen hem så började det blåsa, blåsa och blåsa. Det var iskallt, fast våra kläder hade torkat. Det blåste mitt imot oss, så vi var tvungna att kryssa, för man kan ju inte åka rätt imot vinden, då blir det vinöga. Men kryssningen ble inte så bra. Båten derevs iväg, det gick inte, och vi åkte på samma ställe hela tiden. Vi såg några kapsejsningar, men alla blev räddade direkt och började åka. Snart så var det bara våran båt som var ute själva på sjön. Vi såg inga båtar eller lärare. Mitt iallting, kommer en vindby. Det blåste och blåste, och vi kunde inte hålla imot. Jag skrek till Beata "Släpp seglet" Men hon kunde inte höra, det är ju självklart för man hörde ingenting, alla bara skrek. Båten kapsejsade. Jag gick upp på rodret och sen upp skrovet. Jag tog upp Beata och Kelsea. Där satt vi, då kommer en rätt stor båt som frågade om vi ville ha sjuss, vi sa "nej, jag tror inte vi får det, för vi är seglarskola". Och dom bara "okej" Men var är följebåtarna då" Och vi sa " Aa dom kommer snart tror jag" efter circa 15 minuter kom LC, jag satte i ett rep i en stålsak, darrade av kallhet. Sen så sa LC att vi måste vända båten också, så vi gjorde det. Alla hamnade i vattnet, jag först, jag drevs iväg, kunde inte simma. Sen ligger Beata och Kelsea i vattnet för att vänta på att bli upptagna av LC. Men vi var tvungna att vänta för dom m¨ste vända båten och fixa allt. Plötsligt hör jag Beata skrika och gråta. Jag skrek "Jag kommer Beata, håll ut" Simmade till henne med allt jag hade. Jag tog i hennes hand, "lunga ner dej" "vad är det" Hom berättade att hon har fobi för djupt vatten, fiskar och sjöodjur. Hon kan föreställa sej sonna saker. Så Kelsea simmade till henne ockso, de andra skrek, "håll ihop!!" men det var inte så lätt, vi kunde inte simma, men vi höll i varandras händer, alla fick nästan kramp. Efter att ha legat i vattnet i ca 15 minuter kommer en båt, han sägber att han jobbar i ksss hamnen. Vi måste få sjuss av han för LC behövde jobba med båten. Han slängde ut ett rep, Beata fick gå upp först, hon tpg i repet och hissades upp. Sen så blev det Kelseas tur. Båda satt i båten. Sen blev det min tur, han slängde repet men jag kunde int eta det, jag drevs iväg, jag hade ingen ork alls. Efter att ha kastat repet 2 gången så försökte jag isamma ttill båten. jag åkte under båten med huvudet och nästan dränktes, mitt i allt så tog han tag i mina händer och drog upp mej. Jag låg på golvet, helt slut och kunde inte stå. Beata och Kelsea tog upp mej, och vi satt där med lila läppar tillsammans, och försökte göra kroppsvärme. Vi var hemma efter 15 minuter. Då ser jag Mathilda i LC:s båt, hon gråter, jag sprnger till henne. Hon hade fått bomen i huvudet. Jag blev helttill mej. Hon kunde inte se. Jag satte mej bredvid henne och vi åkte in. Jag började gråta, jag vet inte varför, jag var iskall och jag vet inte, så Kelsea och Beata gick till mej och vi gick till rummet, just då kunde inte Kelsea och jag andas, vi andades jättesnabbt och det blev stopp liksom, alla skrek, "ta av dom kläderna, ta av flytvästen!!!" De gjorde inte, jag kunde endå inte andas normalt, jag såg Kelsea ligga på golvet, jag sprang till henneoch satte mej vid henne, "de är Okej" Vi var helt vita i ansiktet. ledarna kom och när allt hade lungat ner sej så sa dom att vi måste ta en varm dush. Vi gjorde det. Vi stog där säkert i en halvtimma, efter det så darrade vi endå och hackade täner. Vi gick till köket och fick varm choklad.
Det här var nog den värsta ddagen på seglarlägret.
När vi gick och la oss, kunde vi andas ut. "God natt"